Slutsats & reflektion av texter som hanterar frågan om design management i ett affärskontext.

AV: Björn Höglind

Förord:En reflektion av artiklar som belyser frågorna kring konceptet design-management. Det är betygsatt till VG på högskolan. Kanske kan någon tycka att tankarna ger nåt att läsa, därför publicerar jag det här.

Det är inte speciellt omfattande (ca 9 A4). Det går att skriva ut med fördel (texten blir välformaterad, inget annat än texten kommer med).

Således, utan vidare dröjesmål:

Welcome to the experience economy,

Text av: Pine and Gilmore, 1999. Tolkning och reflektion.

Pine and Gilmore diskuterar i texten för hur en vara kan förändras, bland annat i värde, genom att man tillför/förändrar dess attribut. De börjar med råvaran som sedan förädlas till en mer påtaglig produkt. Man tillför därefter tjänst, för att höja värdet, och skapa konkurrensfördelar. Det är här nyckelfrågan träder i kraft, de talar om en upplevelsebaserad tillförsel.

En ytterligare, oundviklig nivå (som individerna efterfrågar/önskar), som träder in för att skapa differentiering, öka det upplevda värdet. Man talar om det som den nya källan.

ImagineeringJag upplever deras sätt att tolka imagineering (fantasi-uppfinnande) nästan på samma sätt som man talar om ”onion-skinning” (lök-skal) inom andra fält. Det är ett ytterligare tillfört skal, utanpå den ursprungliga varan. Kärnan är i mångt och mycket obefintlig, eller kan i alla fall vara det. Inte i kundens ögon givetvis, där måste den vara högst påtaglig. Men ur ekonomisk synvinkel. Ungefär som när IBM insåg att deras kärnverksamhet (vilken de livnärde sig på) inte var slagkraftig och tvingade dem att byta ekonomiskt Focus.

Hela konceptet är i sig intressant, och viktigt att ha i åtanke. Dock är det i mina ögon inte speciellt uppseendeväckande. Det mesta som påtalats i artikeln, är på många sätt självklart, och jag tog det i mångt och mycket för givet redan innan jag läste texten.

Högre relevansInom alla områden, inte minst då områden som i hög grad präglas av design eller andra svårdefinierade aspekter, är relevansen av ökat värde genom tillförsel av upplevelser av yttersta betydelse. Författarna skriver:

While the experience itself lacks tangibility, people greatly value the offering because its value lies within them, where it remains long afterward.

Det är således av större betydelse med detta ytterligare skal, denna ytterligare nivå, ju mindre påtaglig själva kärnan av erbjudandet är. Genom tillförsel av en upplevelse, skapas positiva känslor, dessa upplevs som en påtaglig del at kärnan, även om så inte är fallet. Att skapa långtgående positiva känslor är ett utmärkt sätt att bedriva affärer, något som många är medvetna om.

Stor eftertankeDet finns i mina ögon en fara med att sträva i en riktning där mer upplevelse är ämnat skapa mervärde. Det stämmer nog att framtiden i stor utsträckning ligger i att upplevelse-utforma produkter likväl som tjänster. Detta måste dock göras med stor eftertanke för att inte ”slå tillbaka”. Exempelvis, på samma vis som jag tror att det är mer eller mindre en nödvändighet för Mercedes att ”audio-engineera” sina bildörrar, misstänker jag att upplevelse-centra av amerikanskt snitt inte har sin plats i vår kultur (läs Heron city). Det är således, i mina ögon, en betydligt mer komplicerad fråga än den som läggs fram här. Var kommer kulturella skillnader in i bilden? För att ta ett exempel.

Marketing and design, a working relationship.

Text av: Bruce & Cooper, 1997. Tolkning och reflektion.

I detta utdrag fokuserar författarna kring frågan hur gränssnittet mellan marknadsföring och design ser ut, samt hur styrningen av detta ser ut. Man talar om hur diverse olika faktorer såsom, produkters livstid samt dess ökade komplexitet, skapar förändringar i hur företag tacklar detta område. Bland annat i form av externa källor eller helt intern hantering.

Den smartaste vägen att gåFörfattarna tar upp ett antal jämförande närmanden mellan de olika typerna av design-hantering. I fallet ”inhouse design” (design som bedrivs inom företagets väggar), håller jag med om, och anser, att den största fördelen ligger i den stora graden av insatthet som finns redan från början. Detta måste tillvaratas, även vid ”outsourcade” lösningar. När jag läser texten tenderar jag att hålla med den mixade modellen mest. Att kombinera utomstående kunskap med den i företaget ackumulerade, känns som den smartaste vägen att gå för de flesta företag. Visst är det en aning mer komplext, men flexibiliteten och graden av möjlighet torde vara betydligt högre.

De beskriver i texten hur besluten att låta design hanteras av utomstående, främst handlar om vilken grad av kostnad företaget ser som acceptabelt, samt vilken nivå av kontroll som anses nödvändig. Detta är på sätt och vis en nyckelfråga uppfattar jag det som. Hur företagen uppfattar sin situation samt hur de väljer att arbeta med designfrågor. Tabellen i texten som beskriver de upplevda fördelarna med de olika relationerna respektive, ger mig en känsla av att vilja ligga någonstans mitt emellan lång tids och korttids fält. Fördelarna borde gå att kombinera. Exempelvis borde det gå att jämföra kvalité, och ha kontakt med flertalet olika konsulter även om man för den skull odlar en hälsosam relation med en annan. Osv.

Författarna talar om att man måste vidmakthålla en god kommunikation inom företaget för att ges rimlig möjlighet att skapa goda relationer utåt. Detta är i hög grad sant anser jag, och är en viktig sak att ha i åtanke. Det är sannolikt på denna punkt, många goda idéer stupar.

Skillnader i värderingarOrsaken till att problem uppkommer i gränslandet mellan de olika verksamhetsområdena är mångfacetterad. I grund och botten anar jag djupare liggande skillnader i värderingar och målsättningar på det individuella planet. Även om de olika verksamhetsområdena ligger inom samma företags väggar, så kan liknande problem uppstå. Det beror, tror jag, inte på bristande styrning (management), utan snarare på dåligt upplyst och samarbetande personer.
Således håller jag med om att problemet är starkt förknippat med, men inte direkt beroende av, design management, utan snarare av att förbättra gränslandet (interface, ie gränssnitt), mellan de olika grupperna, kanske genom seminarier och kurser.

Författarna förhåller sig helt klart positiva till införandet av ökad dynamik i design-besluts processen.

Aesthetics: the new marketing paradigm.

Text av: Schmitt & Simonsson, 1997. Tolkning och reflektion.

Detta utdrag ur boken Marketing Aesthetics (Marknads Estetik), tar upp frågan om hur och på vilket vis, man kan tillföra extra värde till produkter och tjänster, genom att nyttja så kallad experimentell marknadsföring.
Den experimentella marknadsföringen baserar sig på att de personer som har de mest grundläggande behoven redan uppfyllda, enklast stimuleras till påverkan genom att man talar till deras estetiska och experimentella sidor. Värde tillförs produkter eller tjänster genom att på detta, mer sofistikerade vis, tillfredsställa dessa potentiella kunders behov.

Absolut vodkaBland annat diskuteras Absolut vodkas världsberömda användande av dessa tekniker. Absolut framhävde, och framhäver än idag, de estetiska sidorna i sin marknadsföring. De är på samma gång traditionella och okonventionella, på samma gång revolutionerande och estetiska.
Författarna går vidare igenom företaget GAP och dess nyttjande av estetik. Nyckelkoncepten är här nyttjandet av olika identitet för olika marknader, samt en mycket föränderlig produktlinje.

Multipla fördelarDet handlar om att skapa multipla fördelar ur kundernas synvinkel. Problemet är att kunna skapa positiv differentiering utan att för den skull göra avkall på kundernas åsikter (upplevelser) om företaget som en fungerande helhet. Företagen har uppnått detta genom estetiska lösningar. Nyckelkoncept är planering, konsekvens och O-konventionalitet.
Tidigare var det tillräckligt att tillgodose kundfördelar och att arbeta med ”branding”. I dagsläget är detta en mindre tillräcklig metod. Man talar istället om beslut som fattas på grund av livsstil och koncept.

Marknadsestetiken är enligt författarna de strukturella och jämförande kvantiteterna inom estetiken. Det existerar för att hantera form och symbolism.

Estetiken bidrar till att skapa ett flertal fördelar. Exempelvis ökad produktivitet och mer fördelaktig prissättning. I sitt strategiska sammanhang hjälper den till att skapa ökad/förbättrad företags identitet.
Man kan enkelt dra paralleller mellan dessa tankegångar och de som beskrivs av Pine and Gilmore. De talar om hur en varas värde kan förändras genom tillförsel eller förändring av attributen. Detta är i hög utsträckning förenligt med att på experimentell nivå tillföra upplevda fördelar, ur marknadsförings aspekt.

Det är en bra sak om man med dessa tankegångar kan vända ögonen på personer i beslutande positioner, bort från icke fungerande affärs-processer mot de koncept som verkligen är kärnan i resonemanget. Nämligen det faktum att värde endast kan ges genom tillfredsställande av behov.

Texten handlar i grund och botten om hur estetik kan användas för att skapa och förändra värde. Texten griper in i Schmitt och Simonssons text på flera vis, bland annat i modell 1.1, där fokus för denna text ses som en tredje del/ en tredje fas i modellen.

The breath and scope of experimental marketing.

Text av: Schmitt, 1999. Tolkning och reflektion.

Texten handlar om hur så kallad experimentell marknadsföring i allt större utsträckning används för att skapa kopplingar mot potentiella kunder. Framför allt på det globala planet är detta intressant, på grund av svårigheterna med att lyckas vid global branding.

Experimentell brandingExperimentell branding kan och de facto, nyttjas, över ett brett spektra av områden. Allt från mer handfasta produkter som de inom bilindustrin, till mer flyktiga, som konsulteringstjänster och industrin. Även på det individuella planet är EM (experimentell marknadsföring), ett framgångsrikt koncept i många fall.

Grundkonceptet vid denna typ av tänkande går ut på att det man verkligen säljer, när det kommer till kritan, inte bara är produkten som sådan utan snarare även en mix bestående av känslor, associeringar och upplevelser. Marknadsföringen kan inriktas mot saker, som att på ett mer övergripande plan, relatera sina produkter till potentiella kunders känslor, behov och målsättningar.
Konceptet innebär i mångt och mycket en så trivial sak som att man måste chansa för att vinna. Den chansning man företar sig måste dock vara väl genomtänkt och bred i sin implementering. Lyckas detta så är chansen större att man når fram till målet: att skapa ett väl fungerande och korrekt ”talande” märke (brand).

Ett antal pekande exempel tas upp i texten. Bland annat hur Andersen Consulting genom ett metaforiskt språk förankrat i enkla budskap, skapar meddelanden med mycket omfattande slagkraft. Med andra ord, genom nyttjandet av experimentell marknadsföring.

Inte längre en rättvis bildOrsaken till att denna infallsvinkel är aktuell nu, och inte för 15 år sedan, har att göra med hur marknaden i övrigt ser ut. Hur kunderna, människorna, tolkar den stimuli de/vi ständigt utsätts för. Det är helt enkelt inte tillräckligt med de ”äldre” angreppsvinklarna. Den rationella tolkningen av konsumenterna gentemot de äldre marknadsmodellerna, ger inte längre en rättvis bild, och heller inte tillräckliga resultat. För att uppnå resultat, är upplevelser och symbolism en viktig ingrediens i kommande årens marknadsstrategier.

Kapitlet ger ett antal bra och talande exempel på sina poänger. Det är i mångt och mycket samma koncept som beskrivet i tidigare texter. Inte samma i exakt mening, men orsaken till dess uppkommande liksom nyckelorsaken till dess funktion är helt klart i linje med de beskrivna i exempelvis Bruce & Cooper. Det var bra att denna text låg ”efter” Schmitt & Simonsson texten i kompendiet, då det hjälpte till att betrakta denna text.

Design i informationsåldern.

Text av: Christina Zetterlund, 2002. Tolkning och reflektion.

Texten inleder med att tala om hur marknadens förhållande till design har förändrats under den senare hälften av 2000 talet. Hur detta alltmer har kommit att inta en strategisk roll i organisationerna. Man antog att design skulle vara en av de nyckelmedel som skulle leda till framgång. Speciellt i en alltmer kundanpassad miljö.

KonceptTexten beskriver hur industrin under 80 och 90 talen började tänka i banor av design som medel för att komplettera sin marknadsföring. Konceptet fick namnet design management. Ekonomen Lisbet Svengrens avhandling, hanterade frågan om den strategiska design diskussionen. Hon pekade på vikten av identitet i en alltmer homogent formad pris och kvalitets -marknad.
Det blev allt viktigare för företagen att tänka på och arbeta med, de visuella intrycken, för att kunna förmedla önskvärd bild av företaget. Exempelvis ansåg Per Mollerup att företags visuella identitet var en betydande del av helheten.

Varumärket intar en central roll i diskussionen. Man ville tilldela varumärket en påtaglig identitet. Här ses avsevärda skillnader i hur man nyttjar branding för att förmedla särskiljande drag, jämfört med tidigare metoder. Berättelsen som sådan intar en nyckelroll i processen att lyckas med den strategiska designen. Liksom vikten av att skapa och förmedla symboler.

Huvudsakligt budskapDet huvudsakliga budskapet i texten upplever jag vara att man i den diskussion som uppkom på 80 talet, och blommade ut på 90 talet, alltmer insåg vikten i att skapa god synbarhet och trovärdighet. Företagen kommunicerar detta genom olika ”nyare” kanaler, exempelvis livsstils fokusering. Själva förändringen är vad texten handlar om. Hur den uppkom, och varför den nyare fokuseringen ses fungera.

Det är en tämligen innehållsrik text, men trots det känns det inte som om den säger speciellt mycket. Jag skulle tro att denna text inte fungerar speciellt bra när den är ryckt ur sitt större sammanhang på detta vis. Texten blandar ekonomisk historia med nya företeelser och personliga introduktioner på ett mycket olämpligt vis. Olämpligt inte för att det skapar irrelevans, men väl en hög grad av otydlighet.

Berättelsen tillskrivs i texten stort värde. Den ses som en mycket viktig del i den strategiska design diskursen. Berättelsen kan betraktas som ett ”kitt” vilket sammanfogar organisationens delar till en starkare enhet. Produkten ses som ett medel att konkretisera berättelsen.

Industriell design: organisation och ledning.

Text av: Lisbeth Svengren, 1995. Tolkning och reflektion.

Lisbeth Svengren hanterar här frågan om vilka förutsättningar som är nödvändiga för att design skall ges möjlighet att bidra till ökad konkurrenskraft. Hon argumenterar för företagsledningens avgörande engagemang i sammanhanget. Allt från deras förståelse av design till deras engagemang. Hon identifierar här ett antal viktiga faktorer.

Det talas här också om designens funktion i företagsstrukturerna. Design-hanteringen bör inneha en central roll i strukturerna, för att man ska vara säker på dess korrekta implementering/roll. Det framhålls att det inte existerar någon egentlig klyfta mellan design och marknadsförings tänkandet.

FörändringarTexten beskriver hur förändringar av strukturer i form av ökad utveckling samt decentralisering, relaterar till designarbetet. Det handlar bland annat om hur företag kan åstadkomma kreativitet och enhetlighet i formspråk.
Det beskrivs att avsaknaden av gemensam syn på design och designaktiviteter reducerar möjligheten att skapa samordning och därmed skapar förvirring. Detta är beroende av i vilken omfattning samt utav vilken karaktär designfunktionen är.

Dumaz och Mintzberg talar om hur det slutgiltiga målet är att skapa en genomsyrning av designtänkande inom organisationen. Risker som nämns är bland andra problem med den faktiska implementeringen av skapade program på sikt.
De Motza talar om hur designmetodik och att se saker genom ”designögon”, kan hjälpa beslutsfattare på olika vis.

Recept på framgång
Även i denna text framhålls djärvhet som ett recept på framgång. Sammantaget framhåller Svengren metoder och angreppsvinklar som kan nyttjas för att företag skall kunna dra nytta av strategisk design inom företaget i högre utsträckning.
Nyckelfrågan är diskussionen om vilka förutsättningar som är nödvändiga för att man skall kunna nyttja designens fulla potential inom företag. Jag tycker texten är välskriven och visar på viktiga poänger. Det är dessutom tämligen enkelt att följa med i argumentationen.

Svengren ansåg att design är viktigt för att kunna öka konkurrensfördelarna. Speciellt på en marknad med små marginaler. Hon förmedlar hur ledning bör förhålla sig till estetiken, samt att där finns problem med företagens syn på estetiken.
Detta går i mina ögon hand i hand med hur Bruce och Cooper i sin text beskriver svårigheter vid dessa möten.

Requirements, ideas, research and strategy.

Text av: Cooper & Kleinschmidt, 1993. Tolkning och reflektion.

Texten hanterar frågan om produktutveckling, framför allt i de tidiga skedena. Texten talar om hur konsumentbehov ständigt är i förändring, hur detta skapar behov att tänka framåt såväl som i nuet. Redan tidigt beskrivs hur olika faktorer bidrar till att skapa osäkerhet kring idé generering i relation till NPD. Bland annat nämns saker som otydlighet och tidsbrist. Där finns dessutom en stor osäkerhet ikring vad de tidiga stegen vid nyutveckling egentligen består.
Texten hanterar även frågan om hur man ska identifiera möjligheter, frågeställningar och problemområden.

Tre processerKapitlet fokuserar kring de tre processerna: idé-generering, forskning och strategi. Enligt texten går det klassiska synsättet på utvecklingen ut på att man genom att införa en formell struktur, de facto kan hantera den inbyggda komplexiteten och osäkerheten i de tidiga skedena.

Man talar vidare om betydelsen av ”mjuka processer” vid idégenerering. De gamla tankesätten, de klassiska modellerna, anklagas för att inte korrekt förmedla kreativa och innovativa beteenden. Författarna delar in denna mjuka process i tre aktiviteter, bidragande till helheten. De är antingen strategiskt, forskningsmässigt, eller idémässigt fokuserade.
Dessa aktiviteter integreras kontinuerligt och i skiljda sammanhang, men är framför allt av betydelse i den tidiga NPD delen av processen.

Viktigt i processen kring skapandet av idéer beskrivs saker som kreativt ledarskap och väl samarbetande team. Icke speciellt förvånande, tillskrivs de mer personrelaterade frågorna, såsom personliga preferenser och erfarenheter, stor betydelse i detta sammanhang.

Genom att syssla med undersökande aktiviteter, utvecklar och utökar företag sin kunskapsbas. Man söker här bland annat eliminera risker i form av osäkerhet. Den strategiska utvecklingsprocessen är nära sammankopplad med hur idéer genereras inom organisationen.

Korrekta resultatDen skillnad i synsätt som beskrivs, framför allt i hur man tidigare, i de mer klassiska skolorna, fokuserat på att pressa verkligheten genom nyckelhål bestående av strikta väl strukturerade modeller, är väldigt talande för den generella utvecklingen överlag. Man tvingas alltmer inse hur dessa modeller är O-adekvata. Man kan inte förmedla en korrekt bild av en dynamisk miljö genom alltför strikta modeller. Speciellt inte om denna miljö är bestående av individer med egna tankar och uppfattningar. Eller snarare, man kan göra det, men resultatet kommer inte att bli speciellt gott. Man tar därför sin tillflykt till andra modeller, där den mer svårdefinierade interaktionen mellan människor får större spelrum. Resultatet blir sannolikt bättre, mer korrekt pekande resultat.

Development processes and organisations.

Text av:Ulrich and Eppinger, 2000. Tolkning och reflektion.

Detta kapitel svarar på frågor rörande utvecklingsprocessen för företag. Texten tar även upp hur man kan dela in denna process i olika steg. Orsaker till att man skall definiera denna process på ett bra vis har att göra med ett antal olika faktorer, däribland enklare kvalitets försäkran och simplare problemidentifiering.
Det man vill åstadkomma är en bred grundstomme av produkter och koncept. Denna kan man därefter hantera och krympa på ett sådant vis att det resulterar i en fungerande slutprodukt.

Olika faserFörfattarna identifierar ett antal (6) faser av vilka den generella utvecklingsprocessen (UP) består. Dessa kan, som i texten, presenteras på ett schematiskt vis. ”Exhibit” 2-2 i texten visar på en uppställning av utvecklingsprocessen, där den alltmer ”avsmalnande” (trattformade) x axeln, definierar de olika stegen mot färdig produkt, och y axeln definierar de olika områden som måste adresseras vid varje steg i processen.

Det andra, och mest omfattande, steget i utvecklingsprocessen, kallat konceptutveckling, består av så kallade ”front-end-metoder”, däribland identifiering av behov och koncept-generering. Man försöker i korthet: identifiera, generera, testa och planera, för den följande utvecklingsprocessen. Detta är en iterativ process (repeterbar).
Liknelser görs i texten mellan UP och en situation där organisationen befinner sig i en ”pull” situation. Även andra varianter av den generella utvecklingsprocessen beskrivs, och är beroende av produkt typ.

Författarna betonar vikten av den organisatoriska typen hos företaget. De visar på riktlinjer vid val av dessa olika typer. Typerna (av organisationer och individer) är bland annat präglade av de individuella länkarna och funktionsmässig klassificering. Olika typer av organisationer nämns, däribland matrisorganisation och projekt organisation. Valet av organissations-struktur är beroende av flera olika faktorer såsom produktionshastighet och vikten av funktions-integrering.

Relevanta frågeställningarUnder flera faser av produktutvecklingen är industriell design en viktig komponent. Om produkterna är teknikbaserade, ligger ID´s huvudsakliga syfte i att agera som ett ”skal” åt den egentliga produkten. Om produkten är användar-driven, så ges estetiken en betydligt större roll. Detta kan som i ”Exibit” 10-8, presenteras som ett kontinuum. Även tidpunkten för utnyttjandet av ID beror på produkt typ.
Det beskrivs hur arbetet att utvärdera den industriella designen är ett subjektivt arbete. Författarna nämner ett antal frågeställningar, relevanta i denna process. Däribland till vilken grad man skapat kvalitativa gränssnitt, samt den emotionella attraktiviteten hos produkten.

Kapitlet tar upp flera intressanta områden och gör det på ett ganska bra vis. Dock känns texten lite ytlig och mer fördjupande läsning skulle inte skada, speciellt inom vissa delar. Det är dessutom lite svårt att till fulla greppa allt i texten utan mer och fler handgripliga exempel.

Design & Poetry

Text av: Alberto Alessi, 1992. Tolkning och reflektion.

Författaren talar om två olika visioner/angreppsvinklar till design samt hur dessa två skiljer sig åt. Han talar om tolkningen av design inom industrin som ett verktyg för att sälja och öka intäkter. I ljuset av detta argumenterar han att detta synsätt inte är tillräckligt då det inte på ett korrekt vis återspeglar bland annat komplexiteten hos fenomenet samt dess riktning idag.
Han vill snarare peka på design och poesi som nära besläktade begrepp, och hur man måste relatera den materiella kultur vi lever i till den samtida förekomsten av skapad konst.

Ökande behovHan talar om ett ökande behov för konst och poesi på en marknad som ännu inte till fullo förstår dess relevans. Detta på ett globalt plan.
Författaren talar om hur vissa industrier, fortfarande i minoritet, har valt en annan väg. Dessa fokuserar primärt på den kulturella och estetiska känsligheten hos design. Det är detta författaren menar med ”design och poesi”.

Han menar att det är fel att (som ofta görs) dela organisationer i regelverk vilka definierar statiska visioner. Detta skapar negativ inverkan på utvecklingen. Författaren talar om en värld (företags) i utveckling, där man kan bryta regler med bibehållen kontroll över vissa aspekter. Att men på detta vis kan skapa positiv utveckling.

Andra värdenTexten i stort handlar om industrins förhållningssätt gentemot design. Hur detta ofta på det klassiska viset hanteras, i relation till hur det borde se ut. Han vill inte se design som ett verktyg till marknadsföringen, eller till att öka värdet ur tekniska aspekter. Författaren betonar att det finns andra värden, utöver de rent kommersiellt mätbara. Exempelvis sociokulturellt betingade. Allt detta är av vikt för att kunna skapa bättre modeller som på ett dynamiskt vis hanterar klyftan mellan kulturen och organisationerna.

Avslutande reflektion

Den röda tråden i dessa texter är tvivelsutan förhållningssättet till design samt dess styrning.
Författarna talar om allt från hur design kan och bör nyttjas för att kunna skapa differentiering, genom begrepp som ”upplevelsefiering” och designtänkande, till mer konkreta exempel på lyckade implementeringar av liknande tankesätt.

Hur ser detta ut i verkligheten är en av de frågor som jag ställer mig. Hur och på vilket plan kan och bör detta anammas. Att företag idag måste nyttja design vid marknadsföring är självklart. Men på vilket plan kommer design management in i bilden.

Allt större fokusJag tar för givet att designstyrningen i framtiden kommer bli alltmer fokuserad. Där det idag endast i ett fåtal fall skapas innovativa lösningar mot differentiering ( i alla fall storskaligt), kommer vi se konkurrens i stil den vi är van vid från andra segment. Detta kommer sannolikt leda till en marknad som ur kundperspektivet är betydligt svårare att överblicka. Men som på samma gång är oerhört mycket mer dynamisk och givande för alla parter. Vad blir nästa steg? När stora delar av vissa produkter har ett skal av upplevda fördelar utanpå den egentliga kärnan, men likväl inte betingar ett högre pris/engagemang. Vad gör man då? Blir det någon form av ”back to basic”, där kunder söker avskalade intetsägande produkter för att slippa ”köpa sig in” i ett upplevt fack? Eller är det en helt befängd tanke. Kanske kan differentiering tas till ännu mycket högre nivåer. Där individer mer än identifierar sig med märket. Där man lever ett varumärke i vidare betydelse.

Liknande positionerFörfattarna har lite olika positioner i förhållande till varandra samt till det tämligen likartade ämnesområde de berör, det är sant, men de bakomliggande åsikterna tycker jag verkar vara likartade. I nästan samtliga fall eftersträvas förändring samt nedvärderas äldre metoder. Det hade i sammanhanget varit intressant att läsa en relevant text som var diametralt motsatt i sina ställningstaganden. Om det i dessa ”upplysta” dagar ens existerar.

FramtidenDet kommer alltmer skapas ett behov av specialkompetens för att överbrygga de gap som måste överbryggas om organisationer skall ges möjlighet att ta sin marknadsföring till högre höjder. Det är här, i detta gränsland, utbildningar liknande vår har sin styrka. För att kunna se de olika områdena för vad de är, och kunna fatta bra beslut med öppna ögon, krävs spetskompetens inom såväl design som ekonomi.
Design management är framtiden, förhoppningsvis är vi detsamma!

Tack för att (om) ni orkade läsa detta… : )